ADHD betyder hyperaktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Det innebär svårigheter med att koncentrera sig och fokusera uppmärksamheten, och man kan vara impulsiv och överaktiv. I KBT får du tillsammans med din psykolog lära dig strategier för att hantera vardagen. Läs mer om ADHD här.

Har du känt dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre tid och tappat lusten till sådan du tidigare brukade tycka om att göra kan du vara deprimerad. I KBT-terapi får du med din psykolog lära dig att se samband mellan vad du gör och hur du mår. Läs mer om depression här.

Vid dysmorfofobi, body dysmorphic disorder (BDD), leder missnöje med aspekter av det egna utseendet till stark oro och ångest. I KBT för dysmorfofobi får du med din psykolog lära dig vad dysmorfofobi är, vanliga symtom och vilka beteenden som bidrar till ångesten. Läs mer om dysmorfofobi här.

Fobi är en väldigt stark rädsla för något, så stark att du begränsas i vardagen. Specifik fobi behandlas med kognitiv beteendeterapi, metoden kallas exponering och innebär att du med din psykolog lär dig förstå varför och att du gradvis närmar dig det du är rädd för. Läs mer om fobier här.

Generaliserad ångest, som ofta förkortas GAD (efter engelskans generalized anxiety disorder), innebär att lida av svår ångest eller oro varje dag. I KBT-behandling av generaliserad ångest får du tillsammans med din psykolog hjälp med att kartlägga oron. Läs mer om generaliserad ångest här.

Att lida av hälsoångest (också kallat hypokondri) innebär att besväras av en överdrivet stark oro för den egna hälsan. Målet för din psykolog är att du efter terapin inte ska vara lika begränsad av din oro och ångest. Läs mer om hälsoångest här.

När man får en panikattack kommer ångest plötsligt och det känns obehagligt i kroppen. I terapi med KBT får du tillsammans med din psykolog lära dig att förstå din ångest och hantera den på sätt som är bättre för dig i längden. Läs mer om panikångest här.

Posttraumatiskt stressyndrom, som förkortas och ofta benämns PTSD, är ett tillstånd som man kan drabbas av efter att ha varit med om en eller flera skrämmande händelser. I KBT får du med din psykolog lära dig mer om vanliga reaktioner efter trauma. Läs mer om PTSD här.

Självkänsla är inställningen vi har till oss själva, hur tillfreds vi är med den vi är. Om du söker kognitiv beteendeterapi för låg självkänsla börjar terapin med att du och din psykolog utforskar vad det innebär för just dig att ha låg självkänsla. Läs mer om självkänsla här.

Social ångest kännetecknas av en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer. I KBT för social fobi får du med din psykolog lära dig vad social fobi är, vilka symtom som är vanliga och vilka beteenden som bidrar till ångesten. Läs mer om social ångest här.

Stress är en automatisk reaktion som sätts igång när vi befinner oss i krävande eller hotfulla situationer. I KBT får du hjälp av din psykolog med att hitta en bättre balans mellan ansträngning och återhämtning. Läs mer om stress och utmattning här.

Sömnsvårigheter kan se olika ut, en del har svårt för att somna medan andra vaknar många gånger under nätterna. I KBT övar du tillsammans med din psykolog på att förstå vad som bidrar till dina sömnbesvär och hur du kan bryta dem. Läs mer om sömnproblem här.

Personer med tvångshandlingar och tvångstankar upplever obehagliga och påträngande tankar. I KBT för tvångssyndrom får du med din psykolog lära dig vad tvångssyndrom är, vilka symtom som är vanliga och vilka beteenden som bidrar till att ångesten vidmakthålls. Läs mer om tvång här.

Den som lider av en ätstörning har ofta en stark rädsla för att gå upp i vikt eller en önskan om att kontrollera vissa aspekter av kroppen. Vi erbjuder behandling av psykolog för ätstörningar baserad på Christopher Fairburns behandlingsprotokoll (CBT-E). Läs mer om ätstörning här.

I en neuropsykiatrisk utredning ingår alltid en omfattande intervju av dig samt av en nära anhörig. Genom intervjuerna kartlägger din psykolog hur olika förmågor som till exempel koncentration, uppmärksamhet, impulskontroll och socialt samspel har fungerat för dig genom livet. Vi går också igenom hur eventuella svårigheter avseende exempelvis hyperaktivitet, rastlöshet, att komma igång med aktiviteter eller att förhålla sig till förändring påverkat dig.

I en neuropsykiatrisk utredning hos oss ingår alltid psykologisk testning samt en bedömning av en specialistläkare i psykiatri.

Efter att utredningen avslutats går vi tillsammans igenom resultatet vid en återgivning. Du får även ett skriftligt utlåtande av din psykolog där vi sammanställer den information som framkommit och tar ställning till diagnos. Utlåtandet är i första hand utformat för dig, men det kan även utgöra ett värdefullt underlag i kontakten med andra vårdgivare, skola/högskola eller din arbetsgivare.

En neuropsykiatrisk utredning kan ge svar på frågor om varför en person har svårt att lära sig, arbeta eller samspela socialt. Utredningen kan också bidra till att ge rätt diagnos för att hjälpa till att välja rätt behandlingsalternativ.

Det är viktigt att komma ihåg att en neuropsykiatrisk utredning inte bara handlar om att få en diagnos. Utredningen kan också ge värdefull information om en persons styrkor och svagheter samt förslag på stöd och anpassningar som kan hjälpa personen att fungera bättre i vardagen.

En neuropsykiatrisk utredning kan vara till hjälp för personer i alla åldrar som upplever svårigheter relaterade till kognition, inlärning, beteende och emotionella funktioner. Det kan yttra sig som svårigheter med koncentration och uppmärksamhet, impulskontroll, hyperaktivitet, rastlöshet eller socialt samspel.

Det är vanligt att personer med neuropsykiatriska tillstånd med tiden drabbas av sekundära svårigheter i form av ångest, nedstämdhet eller missbruksproblematik. För att minska risken för detta är det viktigt att identifiera de neuropsykiatriska svårigheterna och kunna erbjuda rätt hjälp.

Vi använder oss av en helhetssyn som inkluderar tester, intervjuer och observationer för att få en omfattande bild av en persons kognitiva och psykologiska funktioner. Vi är också engagerade i att ge stöd och rådgivning till personer och familjer som behöver hjälp och vägledning.

ADHD betyder hyperaktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Det innebär svårigheter med att koncentrera sig och fokusera uppmärksamheten, och man kan vara impulsiv och överaktiv. Man kan också ha svårt enbart med uppmärksamhet och minne, så kallad ADD. När man har blivit diagnostiserad med en neuropsykiatrisk funktionsnedstättning (NPF) kan den typ av stöd man erbjuds se olika ut beroende på behov. 

Autism är, precis som ADHD och ADD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som innebär att man har ett fungerande som i vissa avseenden avviker från normen. Vid autism finns svårigheter framför allt med socialt samspel och social kommunikation. Autism kan se olika ut för olika personer och har ingenting att göra med med hur lätt man har för att lära sig saker. Vid neuropsykiatrisk utredning av autism hos vuxna handlar det ofta om en lindrigare variant, så kallad högfungerande autism.

Har ni glidit ifrån varandra känslomässigt eller upplever svårigheter att kommunicera med varandra? Finns den närhet eller passion i kärleken som ni kände från början inte längre där? Har ni olika behov av närhet eller sexlust? Bråkar ni ofta, eller möts ni inte alls? Har ni olika syn på hur ni vill leva ert gemensamma liv? Eller kommer vardagen emellan på ett sätt som får er att känna tvivel över kärleken och er relation? Frågar du och din partner er om ni över huvud taget har något gemensamt längre?

Även för er som separerat, eller har bestämt er för att gå isär, kan parterapi och relationsarbete vara bra för ett förbättrat samarbete. Det är att rekommendera att söka parterapi innan relationen är i en akut kris, men även när så är fallet kan vi hjälpa er att komma vidare. 

Parterapi kan vara bra också för er som vill fördjupa er kärlek och känsla av närhet till varandra eller på andra sätt utveckla er relation för att förebygga avstånd eller konflikter i framtiden. Förebyggande parterapi, relationsarbete och parbesiktning, är begrepp som blivit allt vanligare på senare år och handlar om parutveckling genom att i relationsarbete utforska styrkor och problemområden för att förebygga kommande relationskris.

Du och din partner kommer tillsammans till psykologen vid första besöket. Bedömningsfasen inleds med att paret tillsammans med sin psykolog utforskar parets styrka och bakgrund, samt kartlägger områden som leder till konflikter och problem. Vi formulerar målen för parterapin tillsammans, många par önskar få en förbättrad kommunikation och öppenhet, att bli bättre på att förstå varandra och lösa sina konflikter på ett mer konstruktivt sätt.

Var och en av er träffar psykologen individuellt varsin gång. Ni har då möjlighet att själva berätta om hur problemen i relationen upplevs ur ert eget perspektiv. Psykologen utforskar ert eget mående och bakgrundshistoria.

Er psykolog har nu sammanställt utmaningarna för er relation och presenterar den för dig och din partner gemensamt. Psykologen kan med hjälp av era individuella besök presentera er problematik och vad som håller igång den. Vi pratar om hur ni kan jobba vidare på egen hand, eller bli hjälpta av fortsatt parterapi.

En del par känner nu att de fått tillräckligt mycket hjälp för att kunna fortsätta jobba på relationen på egen hand. Andra vill fortsätta träffa sin psykolog. Fortsättningen sker utifrån era önskemål och förutsättningar.

Integrative Behavioural Couples Therapy (IBCT) är en välbeprövad och vetenskapligt studerad form av parterapi utvecklad av psykologen och professorn Andrew Christensen vid University of California i Los Angeles (UCLA). Metoden hämtade inledningsvis sina interventioner från klassisk KBT, grundade i inlärningsteori: Varför fortsätter vi att agera och kommunicera på vissa sätt, även när det utifrån sett inte alls är särskilt hjälpsamt för oss? Varför fortsätter vi att bråka om och om igen om samma saker?

Att arbeta som KBT-psykolog kan vara både utmanande och givande på samma gång. KBT, som står för kognitiv beteendeterapi, är en evidensbaserad behandlingsmetod som fokuserar på att förändra oönskade tankar och beteenden genom att lära klienten nya färdigheter och strategier.

Som KBT-psykolog möter man ofta människor som lider av en rad olika problem, såsom ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom, tvångssyndrom, ätstörningar eller sömnproblem. Arbetet innebär att man använder olika tekniker för att hjälpa klienten att identifiera och förändra de tankemönster och beteenden som orsakar och vidmakthåller deras problem.

En del av arbetet som KBT-psykolog handlar om att bedöma klientens symtom och situation, skapa en behandlingsplan och utföra terapin. Man använder sig ofta av strukturerade verktyg och metoder, till exempel självskattningsformulär eller standardiserade intervjuer, för att samla in data och utvärdera framsteg.

En viktig del av arbetet är också att skapa en trygg miljö för klienten, där de kan känna sig bekväma att dela med sig av sina tankar och känslor. Att ha förmågan att skapa en positiv terapeutisk allians med klienten är avgörande för framgångsrik behandling.

Arbetet som KBT-psykolog kan vara emotionellt utmanande eftersom man ofta möter människor som kämpar med svåra problem. Men det kan också vara väldigt givande att se klienten förbättras och få mer kontroll över sitt liv. Att vara en del av klientens resa mot hälsa och välbefinnande kan vara en fantastisk upplevelse som ger en känsla av meningsfullhet och uppfyllelse.

Sammanfattningsvis är arbetet som KBT-psykolog en utmanande och givande karriär som kräver empati, en stark klinisk bedömningsförmåga och förmågan att arbeta med olika människor med olika bakgrunder och problem.

I behandling med Unified Protocol (UP) behandlas flera problem inom samma behandling. Det arbetssättet skiljer sig från många andra KBT-behandlingar där man har specifika behandlingar för olika problem och exempelvis KBT vid depression skiljer sig från KBT vid social fobi. För att kunna behandla flera problem inom samma behandling behöver man först identifiera gemensamma orsaker till återkommande och besvärande känslor.

Känslor upplevs på ett visst sätt i vår kropp, påverkar hur vi tänker och får oss att bete oss på vissa sätt. När vi är ledsna känner vi oss till exempel energilösa och tunga och när vi är ångestfyllda känner vi ofta hjärtklappning, tryck över bröstet eller yrsel. Känslan upplevs alltså på ett sätt i kroppen och denna upplevelse gör oss mer benägna att bete oss på ett visst sätt. Vi drar oss undan från omvärlden när vi är ledsna, gör många saker samtidigt när vi är stressade eller undviker situationer som gjort oss rädda. I många situationer är den här reaktionen rimlig och till och med hjälpsam: när vi är ledsna kan vi behöva samla energi, har vi en tidspress är det logiskt att vi fokuserar på att göra klart våra åtaganden och verkligt farliga situationer är såklart bra att undvika. Problem uppstår om vi med tiden alltmer försöker undvika att känna våra känslor eller alltid agerar på känslan oavsett om beteendet är hjälpsamt eller inte. När vi undviker känslor och gör allt för att få dem att minska ger det signalen att känslor inte är möjliga att hantera och tolerera. Vi kanske dessutom börjar undvika situationer som kan framkalla svåra känslor vilket bidrar till att vi begränsar oss på olika sätt och inte lever det liv vi egentligen vill leva.

I behandling med UP är fokus att lära sig förstå, möta och hantera svåra känslor. Genom att förstå känsloreaktionen - hur den upplevs och varför den styr oss mot vissa beteenden - blir det också lättare att hitta strategier för att kunna möta de här reaktionerna när de uppstår och inte fastna i destruktiva mönster. Den första delen av behandlingen fokuserar på förståelsen av känslor, vad som sätter igång känsloreaktioner och vad som gör att de tenderar att återkomma. Därefter tränas vissa färdigheter för att möta känsloreaktioner, som att styra uppmärksamheten till nuet, hitta ett mer flexibelt sätt att tänka när man har starka känslor och att lära sig tolerera det kroppsliga obehag som skapas när man har svåra känslor. Mot slutet av behandlingen vävs färdigheterna ihop och fokus blir på att närma sig situationer där känslorna uppstår och med de nya verktygen få nya erfarenheter som skapar bättre förutsättningar för att våga leva ett rikare liv.

Integrative Behavioural Couples Therapy (IBCT) är en välbeprövad och vetenskapligt studerad form av parterapi utvecklad av psykologen och professorn Andrew Christensen vid University of California i Los Angeles (UCLA). Metoden hämtade inledningsvis sina interventioner från klassisk KBT, grundade i inlärningsteori: Varför fortsätter vi att agera och kommunicera på vissa sätt, även när det utifrån sett inte alls är särskilt hjälpsamt för oss? Varför fortsätter vi att bråka om och om igen om samma saker?